Förbundet för anställda i Tullverket och Kustbevakningen
TULL-KUST är en sammanslutning av tjänstemän anställda i tullverket och kustbevakningen. Förbundets uppgift är att tillvarata medlemmarnas fackliga intressen. Förbundet företräder medlemmarna och för deras talan självt eller genom huvudorganisationen. Dessutom sluter förbundet bindande avtal för medlemmarna.
Arbete åt alla, anställningstrygghet, meningsfullt arbete, rättvis fördelning av lönemedel, en god personalutveckling och bra arbetsmiljö.
Året är 1899. I Sydafrika pågår Boerkriget. I Finland komponerar Sibelius sitt odödliga mästerverk ”Finlandia”. I Sverige bildas Kooperativa Förbundet och LO börjar sin verksamhet. Den 28 juli, samma år bildades Svenska Tullmannaförbundet som i första hand utgjordes av gränsridare och tullbetjänter.
Året efter, den 3 juni 1900 bildades Sveriges Allmänna Tulltjänstemannaförbund och tjänstemännen inom Tullverket får för första gången möjlighet att organisera sig. Åttio år senare, den 6 mars 1980 är tiden mogen för de båda förbunden att gå samman och Svenska Tulltjänstemannaförbundet är ett faktum. På kongressen i maj 1991 bytte förbundet namn till TULL-KUST, ett namn som bättre redovisar medlemmarnas arbetsområden.
TULL-KUST bildar tillsammans med andra förbund Tjänstemännens Centralorganisation (TCO). I centrala förhandlingar samarbetar TULL-KUST med i första hand sju andra TCO-förbund inom Offentliganställdas Förhandlingsråd (OFR).
Det är en rättighet för den enskilde medlemmen att ha nära till facklig service. Det kan gälla att ta på sig ett förtroendeuppdrag eller att som medlem utan uppdrag ha möjlighet att delta i den fackliga verksamheten. Genom medbestämmandelagen (MBL) och arbetsmiljölagen (AML) har det lagts en grund för att allt fler beslut kan fattas ute på arbetsplatserna. Därför är det viktigt att de anställda genom sin fackliga organisation är med och påverkar besluten.
Runt om i landet har TULL-KUST lokala avdelningar som i sin tur kan vara uppdelade i sektioner och klubbar. Det är i avdelningarna, sektionerna och klubbarna den enskilde medlemmen kommer i kontakt med förbundets verksamhet. Där träffas medlemmarna på möten, diskuterar och fattar beslut hur olika frågor och problem skall behandlas.
Enligt förbundsstadgarna har ”avdelning till uppgift att inom sitt verksamhetsområde organisera samtliga tjänstemän som kan vinna inträde i förbundet och att genom lokala förhandlingar med arbetsgivarparten tillvarata medlemmarnas intressen”.
Kongressen sammanträder vart fjärde år och är förbundets högsta beslutande organ. I kongressen deltar av avdelningarna valda ombud, ledamöter i förbundsstyrelsen, förbundets valda revisorer, förbundets studiesekreterare, valberedning samt redaktören för förbundets tidning På Gränsen.
Enskild medlem, klubb eller avdelning har motionsrätt till kongressen. Kongressen väljer förbundsstyrelse, revisorer och övriga funktionärer samt fastställer budget och medlemsavgift för kongressperioden. Övriga uppgifter för kongressen är att bl. a. på grundval av motionerna dra upp riktlinjer för vad förbundet ska verka för under kommande kongressperiod.
Förbundsstyrelsen, som har sitt säte i Stockholm, är förbundets verkställande organ och leder dess verksamhet. Förbundsstyrelsen är, när kongressen inte är samlad, förbundets högsta beslutande organ. Det är förbundsstyrelsen uppgift att omsätta kongressens beslut i praktisk handling.
Även i framtiden kommer tull och kustbevakning att ha viktiga samhällsuppgifter. Person- och godsbefordran från länder utanför EU kommer att öka. Smuggling av narkotika inom EU är redan idag ett betydande problem, inte minst i de länder som har en mer liberal syn på droger än Sverige. Till detta kommer den växande transittrafiken då det gäller narkotika, inte minst från de forna öststaterna. Dessutom måste vi kunna skydda oss från t. ex. illegal vapenimport, terrorism, rabiessmittade djur och en okontrollerad invandring. Vårt geografiska läge ger, till skillnad mot många andra EU-länder, förutsättningar för att upprätthålla ett sådant skydd, även i ett gränslöst Europa.
TULL-KUST:s förbundsstyrelse och kansli har sina lokaler på Västerlånggatan 54 i Stockholm. Fastigheten, som ligger i Gamla Stan, inköptes 1956 av dåvarande Svenska Tullmannaförbundet för den idag blygsamma summan av 285.000 kr. Husets historia är mycket intressant. Det är byggt i slutet av 1500-talet och den första ägaren var en vinhandlare vid namn Diedrik Skekerman. 1617 överläts huset till handlaren och rådmannen Petter Grönberg. År 1625 eldhärjades huset. På 1650-talet såldes huset och den nye ägaren lät bygga om det helt. Ombyggnationen var klar 1662, vilket också är det årtal som finns på portalens överstycke. Huset har genom åren haft 23 ägare, däribland snörmakare Diedrick och sjökaptenen J Th Högman.
Huset är idag förklarat som byggnadsminnesmärke och innehåller förutom förbundets lokaler, tre bostadslägenheter, samt två affärslokaler.
Tullen kontrollerar både vid gränsen och i företagens bokföring och lager. Tullen har bl. a att övervaka drygt 50 miljoner resande, ca 1,5 miljoner lastfordon, 260 000 fartyg och 200 000 flygplan som årligen rör sig över våra gränser. Tullen stoppar årligen över tusen vapen och femhundra djur som man illegalt försöker föra in. Totalt övervakas efterlevnaden av ett fyrtiotal olika införsel- och utförselregleringar. Tullen är en stor uppbördsmyndighet. Uppbörden från fyra arbetsdagar täcker tullens kostnader för personal och drift under ett år.
Kustbevakningen, liksom tullen, är i tjänst, landet runt, dygnet runt. Kustbevakningen svarar för gränsbevakning till havs, sjötrafikövervakning och sjöräddning. Man övervakar fiske, naturvård och jakt samt våra skydds- och kontrollområden. När miljön till havs eller i våra stora sjöar är hotad har kustbevakningen kunnig personal och effektiva tekniska resurser att sätta in. Dessutom medverkar kustbevakningen bl. a. med sjuktransporter, vädertjänst, dykeriuppdrag och forskningsbistånd.
Hem
